Sökresultat:
865 Uppsatser om Lärares fackliga avtal - Sida 1 av 58
LÀrares arbetstid och arbetsbelastning En studie av hur lÀrare hanterar sin arbetstid
Syftet med detta arbete har varit att om möjligt fÄ reda pÄ hur nÄgra lÀrare upplever sin arbetssituation. Hörnstenarna i arbetet Àr lÀrares arbetstid, arbetsbelastning och arbetsuppgifter. I arbetet har nÄgra lÀrares syn pÄ sin arbetssituation jÀmförts med intentionerna i lÀrarnas fackliga avtal. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har fem intervjuer genomförts. De fackliga avtalen har studerats och dessutom innehÄller arbetet forskning och erfarenheter som rör lÀrares arbetssituation.
"Att ej lÀngre sofva feghetens och liknöjdhetens sömn" Politisk identitet, kön och klass i textilarbeterskornas tidiga fackliga organisering i Malmö mellan Ären 1889 och 1902
Politisk identitet och klass- och könsmÀssiga strukturer undersöks i den tidiga fackliga organiseringen bland textilarbetarkvinnor i Malmö mellan Ären 1889 och 1902. En tid av öppningar i tolkningen av könsmönstren Àr mÀrkbar nÀr den svenska fackliga organiseringen tar fart i slutet av 1800-talet. Kvinnorna tar sig ett utrymme som sedermera blir ifrÄgasatt..
Vilken betydelse har en facklig organisation för intern rörlighet?
Detta Àr en kvalitativ studie som fokuserar pÄ en facklig organisations betydelse för intern rörlighet. Syftet Àr att bidra med kunskap om och studera vilken roll en facklig organisation har för intern rörlighet av personal inom en kommun.FrÄgestÀllningarna rör fackliga företrÀdares och medlemmar i den fackliga organisationens uppfattningar om hantering av intern rörlighet, samt den fackliga organisationens frÀmjande eller försvÄrande av denna.För att besvara frÄgestÀllningarna utifrÄn den kvalitativa ansats som tillÀmpas har empiri insamlats genom intervjuer med fyra personer frÄn varje aktörsgrupp vilket resulterade i att Ätta intervjuer genomfördes.Resultatet presenteras i tvÄ delar, en för varje aktörsgrupp. Av resultatet framkommer att den fackliga organisationen pÄ mÄnga sÀtt uppfattas frÀmja intern rörlighet för medlemmarna inom kommunen genom sitt arbete med att underlÀtta förutsÀttningarna för intern rörlighet. Resultatet visar ocksÄ att det finns möjligheter för den fackliga organisationen att inom vissa omrÄden förbÀttra sitt frÀmjande arbete för medlemmarnas interna rörlighet inom kommunen.Studien har tvÄ slutsatser. Den ena Àr att den fackliga organisationen mÄste prioritera intern rörlighet som arbetsomrÄde inom hela organisationen.
Facket, de unga och nyttan : En kvalitativ studie om fackets rekryteringsstrategi av unga medlemmar
Fackliga organisationer har allt svÄrare att rekrytera personer under 30 Är och i Äldersgruppen anstÀllda mellan 16-24 Är Àr enbart 38 procent som Àr fackligt organiserade. Denna studie inriktas dÀrav pÄ att undersöka hur fackliga organisationer arbetar med att rekrytera personer under 30 Är. Datainsamlingen sker genom intervjuer av sex fackliga organisationer samt en organisation som bestÄr av ett samarbete mellan tre fackliga organisationer. Intervjuerna inspirerades av tidigare forskning samt teoretiska utgÄngspunkter och utifrÄn det redovisas resultatet utifrÄn fyra teman. Det första temat handlar om hur viktiga mÄlgruppen personer under 30 Är Àr för de fackliga organisationerna.
En kommunal korttidspool i mellansverige : - en utvÀrdering ur tre perspektiv, Är 2002
Arbetets syfte Ă€r att utvĂ€rdera en korttidspools organisation och verksamhet, utifrĂ„n tre olika intressenters perspektiv, nĂ€mligen de anstĂ€llda, arbetsgivaren samt den fackliga organisationen, SKAF. UtvĂ€rderingen sker frĂ„n tre olika tidsaspekter; starten, nuet och framtiden. Undersökning har avgrĂ€nsats till att studera; en korttidspool i en mellansvensk kommun, de anstĂ€llda i korttidspoolen, dess berörda arbetsgivarrepresentanter och den fackliga organisationen. Detta medför att de anstĂ€llda ute pĂ„ de arbetsplatser som anvĂ€nder sig av poolen, berörda politiker uteslutits i undersökningen. Ăven de vĂ„rdtagare som nyttjar korttidspoolen har utelĂ€mnats dĂ„ denna utvĂ€rdering inte syftar till att mĂ€ta vĂ„rdkvaliteten.
God tidig l?sundervisning En fenomenografisk studie om hur l?rare i f?rskoleklass och ?rskurs 1 uppfattar god tidig l?sundervisning
Svenska elevers l?sf?rm?ga har under det senaste decenniet sjunkit och forskning visar att l?rares l?sundervisning ?r den st?rsta framg?ngsfaktorn f?r elevers l?sutveckling. Dock visar internationell forskning att det finns brister i l?rares kunskaper om vad god tidig l?sundervisning b?r inneh?lla samt p? vilket s?tt den b?r genomf?ras, vilket bland annat uttrycks genom l?rares uppfattningar om den egna tidiga l?sundervisningen. Studier som beskriver svenska l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning har ej hittats av f?religgande studies skribenter, vilket f?ranleder denna studiens syfte: att ge en bild av l?rares uppfattningar av god tidig l?sundervisning i f?rskoleklass och ?k 1.
En glÀdje att fÄ uppleva ord : FörskollÀrares konstruktioner av höglÀsningssituationen
I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.
L?rares befogenheter vid fysiska ingripanden: En r?ttsvetenskaplig studie av l?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever i grundskolan enligt 5 kap. 6 ? skollagen ur ett arbetsmilj?r?ttsligt perspektiv
I uppsatsen analyseras grundskoll?rares befogenheter att ingripa fysiskt mot elever som p?verkar skolmilj?n negativt genom ordningsst?rande beteende. Utg?ngspunkten ?r den befogenhetsgivande best?mmelsen i 5 kap. 6 ? skollagen (2010:800).
Kundens nytta av Scanias Grönt Kort-avtal : Leder Grönt Kort-avtal till fÀrre besiktningsanmÀrkningar och förbÀttrade kundrelationer för Scania?
Denna rapport Àr uppdelad i tvÄ delar. Den första delen undersöker, med data frÄn drygt 16 000 lastbilar, om Scanias Grönt Kort-avtal minskar risken att fÄ förelÀggande vid besiktning. UtifrÄn dessa data undersöks Àven vilken typ av bilar som har Grönt Kort-avtal. Regressionsanalys görs med hjÀlp av logitmodeller. Resultatet tyder pÄ att Grönt Kort-avtalet minskar risken för förelÀggande.
Musikbranschen och vÀrdeskapande
Antalet medlemmar har inom de flesta svenska fackliga organisationer minskat de senaste Ären. Men fortfarande har Sverige en, internationellt sett, hög facklig organisationsgrad. Detta sÀgs bland annat bero pÄ den decentraliserade lokala fackliga verksamheten pÄ arbetsplatsnivÄ. Syftet med denna studie Àr att analysera hur lokala fackliga ordföranden inom fackförbundet Kommunal i Stockholm upplever situationen med minskat medlemsantal, detta görs med avstamp i teorier om organisation och facklig medlemsutveckling. Resultatet frÄn studien visar att de frÀmsta upplevda orsakerna till att medlemsantalet sjunkit Àr en förÀndrad arbetsmarknadsstruktur, en individualiserad syn pÄ facket samt politiska beslut.
UnderÄrigas rÀttshandlingsförmÄga
Denna uppsats behandlar underÄrigas möjligheter att ingÄ avtal, konsekvenserna av att de ingÄtt avtal samt vad som gÀller för företag som marknadsför sig mot underÄriga. I uppsatsen görs en granskning av praxis, doktrin förarbeten samt lagtext för att utreda dessa frÄgor. Enligt förÀldrabalken 9:1 Àr personer under 18 Är omyndiga och saknar full rÀttshandlingsförmÄga. Omyndigas begrÀnsade rÀttshandlingsförmÄga kan utökas genom samtycke frÄn förmyndare. Detta samtycke ger omyndiga möjlighet att ingÄ avtal utan förmyndarens nÀrvaro.
Synen pÄ medarbetarskap ? mellan olika parter pÄ en arbetsplats
Syftet med studien Àr att undersöka huruvida det förekommer skillnader i en fallorganisation pÄ hur medarbetarskapet uppfattas av de tre grupperna; chef, medarbetare samt fackliga representanter. Dessa grupper jÀmförs sedan med varandra och med tidigare forskning inom medarbetarskap.Undersökningen utgÄr frÄn HÀllsténs och Tengblads medarbetarskapshjul och anvÀnds i kombination med empowerment och inlÀrd hjÀlplöshet för att jÀmföra och analysera de skillnader som fanns mellan de olika grupper gentemot varandra och genom medarbetarskap som teori.En blandad kvalitativ- och kvantitativ ansats anvÀndes för att fÄ största möjliga bredd pÄ fallstudien. Den kvantitativa delen bestÄr av en enkÀt som utfördes pÄ hela fallorganisationen och den kvantitativa delen bestod av en djupintervju med fackliga representanter. Dessa data sammanstÀlls sedan och anvÀnds pÄ ett öppet sÀtt för att undersöka tendenser.Studien visade att det fanns relativt goda vÀrden inom omrÄdet medarbetarskap med höga vÀrden frÄn sjÀlvskattningsformulÀren samt med en god syn pÄ medarbetarskapet frÄn de fackliga representanterna. Skillnaden fanns dÀremot i hur medarbetarskapet sÄgs mellan grupperna; medarbetare, chef och fackliga representanter.
HR-avdelningens arbetsomrÄden under en sammanslagnings-/uppköpsprocess sett ur köparens eller initiativtagarens perspektiv
Syftet med denna studie var att undersöka hur HR-avdelningen arbetarunder en sammanslagnings-/uppköpsprocess ett företag gÄr igenom.Detta undersöktes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex personersom arbetade med HR-frÄgor pÄ sex olika företag. I intervjuernaanvÀndes en intervjuguide med fyra frÄgeomrÄden vilka utarbetats i enförstudie. Intervjuutskrifterna tolkades utifrÄn en tematisk analysmetod.I resultatet framgÄr att det HR-avdelningen arbetar med under ensammanslagnings-/uppköpsprocess Àr informationsinsamling avseendepersonalfrÄgor, ta fram underlag för fackliga och individuellaförhandlingar om avtal samt samarbetar med chefer i att ta fram ettintroduktionsprogram och genomföra detta. HR-avdelningen Àr ocksÄdelaktig i att sprida information under hela processens gÄng. Resultatethar kunnat kopplas med god överensstÀmmelse till tidigare forskninginom omrÄdet.
Fackliga medlemmar och företrÀdares förhÄllningssÀtt till facket. I förhÄllande till arbetsmarknaden ? arbetsplatsen och individen.
Under senare tid har fackföreningarna tappat allt fler medlemmar, en företeelse som inte bara skett i Sverige, utan Àven internationellt. Med anledning av förÀndringar pÄ arbetsmarknaden i form av ökad global konkurrens, har företagen hittat nya lösningar för organisering av arbetskraften och nya anstÀllningsvillkor tenderar att splittra den förut mer homogena arbetsskaran. Förhandlingar sker idag allt mer pÄ företagsnivÄ, och de anstÀllda knyts nÀrmare företaget. DÄ arbetslivet tenderar att bli mer individualistiskt stÀlls frÄgan om kollektivet har nÄgon betydelse idag. Med följande bakgrund Àr ett sjunkande medlemsantal inom facket nÄgot som mÄste ses i en vidare kontext.
Internetdistribution ? passiv ÄterförsÀljning? : Analys av hur ÄterförsÀljning pÄ Internet hanteras under EU-rÀttens konkurrensregler för vertikala avtal ? EU-domstolens avgörande i Pierre Fabre och kommissionens riktlinjer för vertikala avtal
Uppsatsen analyserar hur ÄterförsÀljning pÄ Internet hanteras under EU-rÀttens konkurrensregler för vertikala avtal bl.a. i ljuset av EU-domstolens avgörande i MÄl C-439/09 Pierre Fabre. Med EU-rÀttens konkurrensregler för vertikala avtal Äsyftas artikel 101 Fördraget om Europeiska Unionens FunktionssÀtt, Kommissionens förordning (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillÀmpningen av artikel 101.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssÀtt pÄ grupper av vertikala avtal och samordnade förfaranden och Kommissionens Riktlinjer om Vertikala BegrÀnsningar (2010/C 130/01). Fokus ligger pÄ att utreda om den balans som reglerna speglar mellan olika intressen Àr vÀlavvÀgd och hur reglerna bemöter de utmaningar som InternetförsÀljning medför..